Dagsböter vid förseningar i byggprojekt: Så kan visuell dokumentation spara miljoner Förseningar i stora byggprojekt är kostsamma. De kan inte bara leda till frustration och konflikter mellan byggherren och entreprenören – de kan också utlösa dagsböter som snabbt kan uppgå till...
På bara några år har drönare förändrat vårt sätt att ta bilder och spela in video. Medan flygbilder tidigare krävde helikoptrar eller avancerade kranar kan man idag skapa professionella bilder från luften med en drönare. Därför används drönare idag till allt från drönarvideo och...
Time-lapse för byggprojekt: Optimera, dokumentera och marknadsför ditt projekt. Hos VisuDoc förstår vi vikten av att fånga varje ögonblick i ett byggprojekts utveckling. Vår expertis inom time-lapse och visuell dokumentation är skräddarsydd för byggbranschens unika...
När kameror blir en naturlig del av byggarbetsplatsen uppstår ett nytt ansvar: att se till att film- och bildmaterial hanteras korrekt i enlighet med GDPR-bestämmelserna.
Hur följer man reglerna för bildmaskering på byggarbetsplatsen, hur definieras GDPR-säkra bilder och vem bär ansvaret när time-lapse-filmer, drönarfilmer och statusfilmer används i byggprocessen?
På VisuDoc hjälper vi byggherrar och entreprenörer att använda visuell dokumentation på ett säkert, effektivt och helt lagligt sätt. Här får du våra praktiska tips på vad man ska göra och inte göra – samt en tydlig förståelse för hur GDPR, arbetsmiljö och teknik hänger ihop.
Alla inspelningar där personer kan identifieras betraktas som personuppgifter. Det innebär att inspelningar från timelapse, dronelapse eller statusfilmer omfattas av GDPR-lagstiftningen.
I de flesta fall är byggherren personuppgiftsansvarig. Det innebär en skyldighet att:
informera om inspelningar genom tydlig skyltning,
fastställa syfte och lagringstid,
och se till att materialet förvaras och hanteras på ett ansvarsfullt sätt.
Huvudentreprenören fungerar ofta som personuppgiftsbiträde som använder bilder och film enligt överenskommelse med byggherren. Detta kan till exempel ske via VisuDoc-portalen, där entreprenören får tillgång till GDPR-skyddade bilder för planering, dokumentation av projektets framskridande eller säkerhetsbedömning.
”Vi ber alltid byggherren att i sina entreprenadavtal införa en bestämmelse om att visuell dokumentation får göras på byggarbetsplatsen. Det klargör att entreprenören är ansvarig för att inhämta samtycke från sina egna medarbetare”, säger Jan Tanderup Petersen, VD för VisuDoc, på
.
VisuDocs timelapse-lösningar omfattas inte av lagen om tv-övervakning, eftersom kamerorna tar bilder med fasta intervall (vanligtvis var 3:e–15:e minut) – men GDPR gäller fortfarande när personer kan identifieras.
Anonymisering – eller GDPR-anonymisering – handlar om att skydda identiteten hos personer som förekommer på bilder eller i filmer.
Vid internt bruk, till exempel inom arbetsmiljö eller säkerhet (hjälm, väst, fallskydd), får bilder användas utan att suddas ut, så länge syftet är sakligt.
Vid publicering på webbplatser, i sociala medier eller i marknadsföringsmaterial ska identifierbara personer döljas, såvida inte samtycke har inhämtats.
I själva timelapse-filmen går det i utgångspunkten inte att känna igen personerna – de visas som en del av en sekvens med en bild av 25 per sekund. Men det råa bildmaterialet (stillbilder) kan fortfarande innehålla personuppgifter.
”En person kan endast identifieras om man går igenom materialet bild för bild. Därför är det avgörande att tydlig skyltning införs – och att offentlig delning alltid sker med suddning”, förklarar Jan Tanderup Petersen på
.
Hos VisuDoc sker AI-maskering automatiskt på EU-godkända, krypterade servrar i Irland. Träning av AI-modeller på verkliga data sker endast i mycket begränsad utsträckning, och alltid i enlighet med EU:s dataskyddsbestämmelser.
Det är avgörande att känna till skillnaden mellan det offentliga rummet och en byggarbetsplats:
| Område | Får tas upp | Krav vid offentliggörande |
|---|---|---|
| Offentliga utrymmen (gata, väg, park) | Ja, men det kräver ett legitimt syfte | Kräver samtycke eller anonymisering om personer kan identifieras |
| Byggarbetsplats (privat område) | Endast med tillstånd från ägaren/byggherren | Kräver anonymisering eller samtycke om materialet sprids utanför projektet |
Inspelningarna får endast omfatta egna tomter – och kamerans synfält får inte omfatta grannfastigheter, vägar eller trottoarer. Om detta inte kan undvikas ska synfältet avskärmas fysiskt eller digitalt, och personer eller registreringsskyltar ska suddas ut innan materialet används externt.
Enligt GDPR-bestämmelserna får personuppgifter endast lagras så länge som det är nödvändigt för det aktuella syftet.
När det gäller visuell dokumentation är det vanlig praxis att spara bilderna fram till femårsgenomgången – så att eventuella brister, fel eller tvister kan dokumenteras.
VisuDoc säkerställer att data lagras på servrar inom EU och att åtkomst endast ges till de aktörer som anges i avtalen.
Det är inte tillåtet att dela rådata med tredje part utan avtal.
Kameror och AI spelar en allt större roll i arbetsmiljön.
Med VisuDocs AI-säkerhetsmodul kan byggledare och säkerhetssamordnare till exempel automatiskt upptäcka om någon saknar hjälm eller säkerhetsväst – eller om det sker rörelse i ett riskområde utanför arbetstid.
Men tekniken är bara ett hjälpmedel, inte en ersättning för människans ansvar för säkerheten.
”AI ska användas för att förebygga – inte för att ersätta sunt förnuft. Vi ser det som ett komplement som kan dokumentera säkerheten och stärka dialogen med Arbetsmiljöverket om en olycka skulle inträffa”, säger Jan Tanderup Petersen,
.
Genom att kombinera GDPR-säkra bilder och AI kan byggledningen skapa en proaktiv säkerhetskultur där data används för förbättring snarare än för påföljder.
Från och med 2025 skärps EU:s regler om deepfakes och digital manipulation. Det innebär att företag som arbetar med visuell dokumentation i allt högre grad måste kunna styrka bildernas äkthet.
För byggbranschen innebär detta att visuell dokumentation får en ny roll – inte bara som bevis på framsteg, utan också som garanti för att materialet är äkta och oförfalskat.
”Vi tror att framtidens dokumentation handlar lika mycket om äkthet som om GDPR. Därför arbetar vi ständigt med att stärka spårbarheten och säkerheten i vår databehandling”, säger Jan Tanderup Petersen,
.
Ett konkret exempel på hur GDPR tillämpas i praktiken är ett projekt med fasadmålningar i Randers kommun, där VisuDoc dokumenterade processen under 10 dagar. Eftersom kameran filmade i det offentliga rummet gjordes en oskärpning av de offentliga områdena så att förbipasserande inte kunde identifieras.
Resultatet blev en dokumentation som både uppfyllde GDPR-bestämmelserna och på ett säkert och estetiskt tilltalande sätt redogjorde för projektets utveckling.
Sätt upp tydliga skyltar och informera om syftet.
Använd GDPR-maskering vid extern delning.
Lagra data på ett säkert sätt – endast så länge det finns ett berättigat syfte.
Gör en tydlig åtskillnad mellan byggherren (den registeransvarige) och entreprenören (den registerförvaltaren).
Använd inspelningar för dokumentation, säkerhet och arbetsflöde – inte för att övervaka medarbetare.
Publicera inte material där personer kan identifieras utan deras samtycke.
Dela inte råmaterial med tredje part utan kontroll.
Använd inte kameror utanför byggarbetsplatsens avgränsning.
Använd aldrig inspelningar för disciplinära åtgärder mot enskilda personer.
Att hantera GDPR-reglerna på rätt sätt handlar inte bara om juridik – det handlar om trovärdighet och samarbete. När byggherren och entreprenören hanterar inspelningar på ett öppet och ansvarsfullt sätt stärks både kommunikationen, säkerheten och det ömsesidiga förtroendet.
VisuDoc fungerar som byggbranschens ”svarta låda”– ett gemensamt verktyg som skapar överblick, dokumentation och lärande utan att kompromissa med integriteten och datasäkerheten.
Med tydliga GDPR-regler, klara roller och modern AI-maskering kan byggherrar och entreprenörer använda visuell dokumentation som ett kraftfullt verktyg för arbetsmiljö, säkerhet och kvalitetssäkring – utan att kompromissa med integriteten eller efterlevnaden.
Ja. Även om kameran inte filmar kontinuerligt gäller GDPR om personer kan identifieras på bilderna.
Enligt Dataskyddsmyndigheten (källa: datatilsynet.dk/regler-och-vägledning/inspelningar-och-övervakning) omfattas bilder och inspelningar där personer kan identifieras av GDPR, oavsett vilken teknik som använts för inspelningen.
Timelapse skiljer sig från egentlig videoövervakning genom att kameran tar enskilda bilder med längre intervall (vanligtvis 3–15 minuter) och sammanställer dem till en film. Därför omfattas tekniken inte av lagen om tv-övervakning, men faller fortfarande inom tillämpningsområdet för personuppgiftsförordningen (GDPR-förordningen artikel 4.1).
I praktiken innebär detta att byggherren måste informera om inspelningar genom skyltning, och att alla som har tillgång till materialet måste följa GDPR-principerna om dataminimering, sakligt syfte och begränsad lagring.
VisuDoc säkerställer att data lagras på EU-baserade servrar i Irland och att bilder automatiskt anonymiseras om personer kan kännas igen.
Nej. Inspelningarna får inte användas för övervakning eller disciplinära åtgärder. De får endast användas för dokumentation, arbetsframsteg eller säkerhet – och endast när syftet är sakligt.
Enligt arbetsmiljölagstiftningen och Datatilsynets praxis får kameraövervakning på byggarbetsplatser inte användas för att kontrollera medarbetarnas insatser, raster eller effektivitet.
Dataskyddsmyndigheten uttalade sig år 2022 allvarlig kritik av TV 2 och Norrbom Vinding för olaglig användning av övervakning (källa: datatilsynet.dk/beslut/2022/feb/allvarlig-kritik-mot-tv-2-och-norrbom-vinding), just därför att syftet inte var tydligt avgränsat.
För byggbranschen innebär detta att dokumentationen måste vara objektiv och saklig.
Exempel på lagliga syften:
Uppföljning av framsteg och tidsmässig dokumentation
Dokumentation för användning vid tvistlösning eller femårsöversyn
Kontroll av säkerhetsförhållanden (hjälpmedel, fallskydd, tillträdesvägar)
Olagliga syften är till exempel att bedöma en enskild persons insats, beteende eller arbetsrytm.
Hos VisuDoc används AI uteslutande för att upptäcka arbetsmiljörelaterade problem – inte för övervakning av medarbetare.
Inspelningar får sparas så länge det finns ett sakligt syfte – vanligtvis fram till femårsgenomgången, jfr dansk byggpraxis och praxis för tvistlösning.
I artikel 5.1 e i GDPR fastställs att personuppgifter endast får lagras ”så länge som det är nödvändigt för det avsedda ändamålet”.
Datatilsynet rekommenderar att övervakningsinspelningar normalt raderas inom 30 dagar, såvida det inte föreligger ett konkret ärende eller ett dokumentationsbehov.
På byggarbetsplatser där time-lapse-bilder och statusfilmer används för att dokumentera framstegen är det allmänt accepterat att uppgifterna kan sparas under en längre tid, t.ex. fram till 5-årsbesiktningen.
Det är samtidigt ett krav att lagringen framgår av byggherrens plan för säkerhet och hälsa (PSS) och beskrivs i avtalet om databehandling med entreprenören.
VisuDocs lösning stödjer detta genom att automatiskt logga åtkomst, kryptera bilder och ge byggherren full kontroll över när bilderna ska raderas.
Källor:
Dataskyddsmyndigheten: Vägledning om videoövervakning för offentliga myndigheter (2023)
Arbetsmiljöverket: Plan för säkerhet och hälsa – AT-riktlinje 25.6
Byggnadsförordningen §3.2 och §7.2 om dokumentation och arkivering
Byggherren är i regel personuppgiftsansvarig, medan huvudentreprenören fungerar som personuppgiftsbiträde.
Dataskyddsmyndigheten definierar den personuppgiftsansvarige som den som ”bestämmer syftet med och medlen för behandlingen av personuppgifter” (GDPR artikel 4, punkt 7).
I byggprojekt är det vanligtvis byggherren som beslutar att visuell dokumentation ska utföras – och därmed har det övergripande ansvaret.
Huvudentreprenören och eventuella underentreprenörer är personuppgiftsbiträden som ska följa byggherrenes anvisningar. Det innebär att entreprenören endast får ta del av och använda bilder för de ändamål som har avtalats.
För att uppfylla kraven i GDPR bör:
Ett avtal om databehandling upprättas mellan byggherren och entreprenören.
Byggherren bör föra logg över vilka personer som har tillgång till bilder och filmer.
Alla medarbetare och underleverantörer bör informeras om inspelningarna.
Hos VisuDoc är denna struktur inbyggd i plattformen: åtkomstkontroll, loggning och automatisk kryptering säkerställer att ansvaret för uppgifterna är tydligt och kan dokumenteras.
AI-maskering sker automatiskt på EU-godkända servrar i Irland, och endast en minimal datamängd används för AI-träning. Vid behov kan manuell avmaskering utföras i den färdiga filmen.
VisuDoc använder AI-teknik för automatisk suddning av personer och registreringsskyltar. Processen sker på en krypterad EU-server och följer principerna i Datatilsynets riktlinjer om ”anonymisering och pseudonymisering” (2023).
Endast en minimal mängd anonymiserade data används för att träna AI-modellerna – och alltid inom ramen för EU:s dataskyddsbestämmelser.
Om en kamera täcker delar av det offentliga rummet, till exempel en väg eller en trottoar, sker en automatisk anonymisering av området. Detta säkerställer att förbipasserande inte kan identifieras, vilket till exempel gjordes i VisuDocs projekt med gavelmålningar i Randers kommun.
Vid den slutliga filmproduktionen kan VisuDocs redaktörer komplettera AI-funktionen med manuell suddning, där personer, registreringsnummer eller logotyper tas bort pixel för pixel.
Det garanterar både GDPR-säkerhet och estetisk kvalitet i slutprodukten.
Källor:
Som huvudentreprenör: Visuell dokumentation säkerställer dina projekt Som huvudentreprenör har du ett stort ansvar. Du leder komplexa projekt, samordnar underentreprenörer och ser till att allt går enligt plan. Hos VisuDoc förstår vi dessa utmaningar. Vi erbjuder...
Timelapse: Fånga hela byggprocessen med visuell dokumentation. På VisuDoc förstår vi vikten av att dokumentera varje steg i ett byggprojekt. Från det första spadtaget till den sista finputsningen kan en timelapse-video ge en unik bild av framstegen,...
VisuDoc för byggherrerådgivare – stärker samarbetet mellan byggherre och entreprenör När stora byggprojekt ska planeras och genomföras har byggherrerådgivaren ett centralt ansvar: att se till att byggherrens intressen tillvaratas, att kvalitet och ekonomi...
ANVÄND statusfilmer, uttrycksfulla bilder och berättande – när du marknadsför ditt byggprojekt Byggprojekt är komplexa, långvariga och ofta kostsamma. De involverar många intressenter och har stor betydelse för både stadsbilden, lokalsamhället och dem som ska använda...
Anbudsmaterialet för byggprojekt ska inkludera användning av time-lapse-kameror – en oumbärlig resurs för byggherrar, arkitekter och byggherrerådgivare. Visuell dokumentation bör vara en integrerad del av allt modernt anbudsmaterial. När dokumentationen planeras in redan i...
Så här skyddar du dig mot juridiska tvister med hjälp av visuell dokumentation! I byggprojekt kan även små förseningar, fel eller missförstånd leda till juridiska tvister mellan byggherren, entreprenören och rådgivarna. Ofta handlar tvisterna om vem som har...